Socialdemokratins förhållningssätt till religionens roll i samhället har varit en levande debatt i över 100 år.
Arbetarrörelsens barndom präglades av starka religionskritiska strömningar. Det tog sig stundtals mycket konkreta uttryck. 1888 skrev tidningen Arbetets chefredaktör Axel Danielsson en satirisk text, ”Till Världsalltets upphovsman!”, där han drev med kristendomen och statskyrkan. Artikeln trycktes också i tidningen Social-Demokraten, där Hjalmar Branting var chefredaktör.
Båda dömdes till fängelse för hädelse. Axel Danielsson avtjänade 18 månader i Malmö stadsfängelse, och Hjalmar Branting tre månader på Långholmen.
Publiceringen var ett uttryck för vad de flesta i arbetarrörelsens ledande skikt tyckte om åtminstone den form av religion som statskyrkan stod för. Statskyrkan upplevdes som en del av det förtryckarsamhälle som arbetarrörelsen bekämpade. Karl Marx hade stämplat religionen som ett ”opium för folket”.
Men samtidigt var bilden inte entydig. Många såg frikyrkorörelsen som en del av upproret mot det konservativa antidemokratiska samhället, och även om de allra flesta av socialdemokratins företrädare inte var troende, så fanns det många arbetare som var det.
Med tiden växte en konsensus fram om ett starkt bejakande av den sekulära ståndpunkten. Det har sedan dess varit grundläggande för socialdemokratin.
Sekularismen ska inte betraktas som en kompromiss mellan religiösa och antireligiösa krafter, utan som en ståndpunkt i sin egen rätt.
Den slår vakt om religionsfriheten, som naturligtvis också innefattar rätten att inte tro på något. Staten ska vara religionsneutral, och inte favorisera någon religion. Med en sekulär hållning så kan religiösa argument i en debatt (”Det står så och så i Bibeln eller Koranen etc”) inte erkännas som sakargument. Religionen betraktas som en privatsak och ska inte definiera samhället.
Detta budskap fick en framträdande plats i socialdemokratins agitation. Ett av arbetarrörelsens starkaste krav redan på 1800-talet, vid sidan om allmän och lika rösträtt och åtta timmars arbetsdag, var att kyrkan skulle skiljas från staten.
Det tog visserligen över 100 år innan detta slutliga steg togs, men dessförinnan gick socialdemokratin under hela 1900-talet i bräschen för en rad reformer som dels minskade kyrkans makt i samhället, och dels moderniserade kyrkan värderingsmässigt.
1952 infördes rätten att gå ur kyrkan utan att ansluta sig till ett annat samfund. Under 1960-talet ersattes kristendomsundervisningen successivt av en bredare religionsundervisning.
Stegvis togs alla religiösa inslag i skolan bort, t ex morgonbön. Andra reformer som utmanade konservativa kristna var införandet av obligatorisk sexualundervisning i skolan (1955, först i världen!) och rätten till abort (1975).
Men det skedde inte utan motreaktion. Reformerna väckte sådan vrede i konservativa religiösa kretsar att de bildade ett eget parti – KDS, numera Kristdemokraterna.
Socialdemokratin förändrade samhället, men också kyrkan. Socialdemokratin drev på för kvinnliga präster i statskyrkan och för att kyrkan skulle acceptera homosexualitet och samkönade äktenskap. Det är ingen slump att just svenska kyrkan i många år gått i bräschen för en modern, antiauktoritär och demokratisk syn på religionens roll i samhället, att man driver frågor om social rättvisa, bistånd, klimatinvesteringar och mänskliga rättigheter, och att man har en progressiv syn på homosexualitet och abort.
Att stå upp för ett sekulärt förhållningssätt är nu viktigare än någonsin. Nu är det inte bara gamla konservativa kristna grupperingar vi har att bekämpa, utan också islamistisk extremism. Hedersförtryck – som kan ha både muslimsk och kristen bakgrund – har blivit ett stort samhällsproblem, och måste bekämpas med all kraft.
Med friskolesystemet, som introducerades av de borgerliga partierna i början av 1990-talet, har Sverige fått ett stort antal religiösa friskolor. Det har lett till ökad segregering, men också till minskad kontroll över vad som faktiskt lärs ut på dessa skolor. Vem litar på att en skola som drivs av Livets Ord eller ett muslimskt samfund verkligen lär ut t ex evolutionsteorin på ett rättvisande sätt?
Den välfärdsstat som socialdemokratin byggde upp under efterkrigstiden gjorde Sverige till ett av världens rikaste, mest jämlika, mest demokratiska och mest konkurrenskraftiga länder.
Men inte bara det. Sverige blev också ett av världens mest sekulariserade länder, där utgångspunkten är att det är varje människas rätt att själv bestämma sin livsåskådning. Det förhållningssättet måste vara vägledande för oss också i framtiden..
Morgan Johansson
Riksdagsledamot
Tidigare styrelseledamot i Humanisterna
